Läsning för alla på lånebiblioteket redan i 150 år

imageVi på biblioteket ser till att kommuninvånarna alltid har något trevligt att läsa, titta på och lyssna till.

Varje år köper vi in ca 190 000 nya böcker, musikinspelningar och dvd-skivor. Dessutom beställer vi hundratals olika dagstidningar och tusentals tidskrifter. Under årens lopp har vi skaffat nästan två miljoner verk av olika slag.

Vi som jobbar på bibban är sammanlagt omkring 500 personer, både bibbatanter och -farbröder.”Tanterna” är just de vi ska tacka för att det finns ett allmänt bibliotek i Helsingfors: rika överklassdamer grundade biblioteket år 1860. De var bekymrade över hur de fattiga, särskilt barnen, använde sin lediga tid. Därför började de samla medel för ett bibliotek.

Dörrarna öppnas 7.10.1860

Det första biblioteket fanns mitt i stan, där Porthania står idag. Det var öppet endast på onsdagar och söndagar, två timmar åt gången. Trots detta blev det mycket populärt. Ögonvittnen har berättat hur folk strömmade till platsen, biblioteket blev rentav belägrat av folk.

Det finns en del uppgifter om de allra första låntagarna. En stor del var ”halvgamla lärlingar”, alltså ungdomar. Andra som kom för att låna böcker var tjänare, gesäller, vaktmästare, renskrivare och soldater från gardets skarpskyttebataljon.

Ur modern synvinkel var bibliotekets utbud varken särskilt stort eller mångsidigt: det fanns ca 500 böcker, mest religiösa böcker på svenska.

Polis polis! Böckerna försvinner!

Biblioteket blev allt populärare. Men en avigsida var att allt fler biblioteksböcker blev liggande hemma hos folk. Bibliotekets direktion var bekymrad: biblioteket hade helt enkelt inte råd att bli av med sin egendom. Därför vände sig direktionen till stadens polischef.

Direktionen kom överens med polisen om följande: om en låntagare inte lämnar tillbaka en bok på förfallodagen kommer polisen och hämtar den från hemmet. Samtidigt skulle en förseningsavgift på 25 penni per bok uppbäras.

Staden och OY Alko Ab griper in

Trots att biblioteket var populärt var dess ekonomi inte bra. Det hankade sig fram med hjälp av insamlade medel och med hjälp av betydelsefulla bidrag från Helsingfors Sparbank. Till all lycka började biblioteket år 1871 också få ekonomiskt understöd från Helsingfors stad. Med tiden blev staden allt viktigare för biblioteket och år 1876 blev situationen uppklarad: biblioteket övergick helt och hållet i stadens förvaltning.

Nu var de ekonomiska bekymren ur världen, men biblioteket hade fortfarande svårt att hitta lämpliga lokaler. Biblioteket hade många kunder, men alltför lite utrymme, trots att biblioteket flyttade från den ena adressen till den andra i stadens centrum.

Samtidigt var Helsingfors Utskänkningsbolag Ab bekymrat över medborgarnas dryckesvanor och annat elände i livet. För att kunna erbjuda meningsfull sysselsättning åt stadsborna beslöt bolaget att donera både en tomt och en biblioteksbyggnad åt staden. Den ståtliga byggnaden, idag Richardsgatans bibliotek, blev färdig år 1882.

Finland var nu ett föregångsland när det gällde bibliotek: Richardsgatans bibliotek är den första biblioteksbyggnad som byggdes enkom för ett allmänt bibliotek.

Från folkbibliotek till världens första internetbibliotek

I början av det nya århundradet, år 1910 fick folkbiblioteket namnet Helsingfors stadsbibliotek. Det fanns redan fyra bibliotek: Biblioteket på Richardsgatan, och de små filialerna i Tölö, Berghäll och Hermanstad.

Under krigsåren var biblioteken öppna då det var möjligt, men man förde också böcker till landsbygden dit många mänskor evakuerats. Då kriget var slut fanns det behov av anstaltsbibliotek. Därför grundades många bibliotek i stadens sjukhus.

År 1946 inkorporeras flera grannkommuner med Helsingfors, bl.a. Drumsö, Haga köping och Brändö och Åggelby landskommuner. Stadens yta femdubblades och antalet filialbibliotek ökade med en gång till 18.

Idag finns det 36 bibliotek. Böle bibliotek som öppnades år 1986 fungerar som huvudbibliotek. Två bokbussar kallade Snadi och Stara åker omkring på stadens gator. Biblioteket betjänar dig i tio sjukhus och andra anstalter. Boken kommer -tjänsten hämtar enligt överenskommelse böcker och annan biblioteksservice till åldringar och andra som inte kan röra sig utanför hemmet.

I takt med informationsteknologins utveckling har också bibliotekets service förändrats. År 1994 öppnades biblioteket Kabelboken i Nokias gamla kabelfabrik. Det var förmodligen världens första internetbibliotek för allmänheten.

Datorer med internetförbindelse blev då för första gången tillgängliga för vem som helst. Detta belönades med det första Access to Learning-priset ur Bill och Melinda Gates stiftelse som överräcktes till Helsingfors stadsbibliotek i juli år 2000.

Helsingforsborna är flitiga låntagare. 

Biblioteket har behållit sin popularitet genom årtiondena. År 2004 uppnåddes alla tiders lånerekord på 10,2 miljoner lån. Under senare år har HelMet varit ett av de populäraste internetvarumärkena i vårt land.

Ni helsingforsare, du och alla andra, lånade under år 2010 i medeltal 15,6 verk och ni besökte biblioteket 11 gånger. Mest lånade ni på Östra Centrums och Böle bibliotek och ni besökte mest Richardsgatans bibliotek och Bibliotek 10. Just nu verkar ni besöka biblioteken t.o.m. ännu lite flitigare än förra året, för våra låne- och besökarsiffror stiger en aning…

Centrumbiblioteket kommer till Tölöviken

Vad kan då framtidens bibliotek erbjuda dig och mig – oss alla? I framtiden blir kanhända informationsanskaffningen och de nya sätten att uttrycka sig i form av text, musik och multimedia allt viktigare. En byggnad som planerats enkom för allt det nya har större förutsättningar att svara på de mångsidiga och ständigt förändrade behoven. Därför är målet att få ett Centrumbibliotek.

En central tomt vid Tölöviken har reserverats för ändamålet och en internationell arkitekttävlig startar i januari 2012. Målet är att Centrumbiblioteket – för dig, mig och oss alla – ska öppna då Finland firar sitt 100-årsjubileum som självständig stat åt 2017.