Kejsaren Alexanders och arkitekten Engels huvudstad Helsingfors

image”Helsingfors är som Sankt Petersburgs småkusin”, skrev den unge journalisten Zachris Topelius i Helsingfors Tidningar i sin karaktäristik av det nya Helsingfors, Storfurstendömet Finlands huvudstad på 1830-talet. Förvisso var detta likväl sant, eftersom staden byggdes i empirestil mångt och mycket enligt förebild från kejsardömets dåvarande huvudstad Sankt Petersburg. Men allting här var litet och tämligen anspråkslöst jämfört med Sankt Petersburg. Våra offentliga byggnader, så som Senaten, nuvarande Statsrådsborgen, var till sin storlek som privatpalatsen i rikets huvudstad.

Men för helsingforsarna var allt – även huvudstadsställningen – någonting nytt och förunderligt. Helsingfors blev storfurstendömet Finlands huvudstad enligt ett dekret av kejsar Alexander I den 8.4.1812. Här ville man inte förstå vad som höll på att hända. Topelius skrev: ”Dessa gode borgare måste illa till mods åse hur maniskt breda esplanader, befängda torg, offentliga byggnader – slukade många nyttiga platser för hus, hemtrevliga trädgårdar och uthus. Att spränga berg, vilken illgärning gentemot naturen!” Det gamla bostadsbeståndet, såväl bostadshusen som kyrkan, fick stryka på foten för att ge plats för nya kvarter, liksom också stora berg, då nya gator röjdes i terrängen. Stadsborna stöddes visserligen med förmånliga lån så att de kunde bygga sina nya hus – även de naturligtvis alla i empirestil.

Den nya stadsplanen för vår huvudstad hade uppgjorts av Helsingforsbördige Johan Albrecht Ehrenström och man hade avlönat den i Berlin födde arkitekten Carl Ludvig Engel för att planera byggnaderna. Engel flyttade till Helsingfors år 1816.

Helsingfors stad har i sin besittning en av huvudstadens första betydande empirebyggnader, Gamla Rådhuset i hörnet av Alexandersgatan och Katarinegatan. Arkitekt Engel omdanade det gamla köpmannahuset från 1700-talet, och man använder fortfarande benämningen Bockska huset efter köpmannen. Renoveringsarbetena blev färdiga år 1818 och in i huset flyttade kejsarens representant i vårt land, generalguvernören. Vår unga huvudstads mest betydande evenemang, kejsar Alexander I:s besök år 1819 har nära anknytning till just denna byggnad. Då både firade och residerade i generalguvernörshuset. Från balkongen på Senatstorgssidan hälsade han på de jublande helsingforsarna.

Av C.L. Engels korrespondens framgår hur nöjd kejsaren var med arkitektens insatser. Engel skrev till en släkting i Berlin om Alexanders besök i generalguvernörspalatset: ”Han var särskilt tillfreds med detta hus samt dess inredning och dekorationerna inomhus och även med exteriörens goda smag och proportioner. Vid middagen sade han att han inte ens i sina palats i Sankt Petersburg hade bodd lika bekvämt som i detta hus - -.”

Arkitekt Engel planerade nästan alla centrala byggnader i den nya huvudstaden. Han fick tyvärr aldrig se Helsingfors i sin slutliga empireskepnad, eftersom han dog år 1840 och Nikolajkyrkan d.v.s. nuvarande Domkyrkan togs i bruk först år 1852.

– Martti Helminen
Specialforskare, Helsingfors stads faktacentral