Hundra år vid Faktacentralen – från utredning av dödlighetsorsaker till produktion av övergripande och öppen stadinformation

imageEtt av incitamenten till att kommunal statistikföring inleddes för hundra år sedan var iakttagelsen att sjukligheten i synnerhet i Berghäll var högre än i stan i övrigt.

Den 1 januari 1911 inledde Helsingfors stads statistika kontor sin verksamhet. Tanken med grundandet var att samla kunskap i synnerhet om Helsingfors invånares hälsotillstånd, hygienförhållanden och dödsorsaker. Syftet var att använda denna kunskap för att förbättra hälsoförhållandena. Kontorets första direktör var Harald Dalström och de ursprungliga personalen omfattade dessutom en aktuarie och två räknebiträden. 

Helsingfors statistiska årsbok – den nuvarande Faktacentralens mest centrala årligen utkommande publikationimage – var en väsentlig del av publikationsverksamheten även vid Statistika kontoret. Den första statistiska årsboken hade utkommit redan år 1908, före kontoret grundades, och innehöll uppgifter om året 1905. Under de första åren utkom Statistika kontorets publikationer med undantag av årsboken skilt på finska och svenska. Intressant ur nutidsperspektiv var också att det utländska språk som användes i publikationer och utländsk korrespondens var franska och inte engelska. På 1910-talet utgav Statistikkontoret förutom bl.a. en redogörelse för den kommunala förvaltningen samt kommunalkalendern även arbetslöshetsberäkningar samt statistik över sjukvård, läroinrättningar och sjöfart. Dessa var bland de tidigaste statistikförda temana.

image

På 1920-talet utökades Statistikkontorets åligganden med befolkningsprognoser och folkräkningar. Bostadsräkningar företogs i landets största städer och i tättbefolkade villasamhällen jämte omgivande förortskommuner. Den första befolkningsprognosen uppgjorde Statistikkontoret redan år 1926. Numera hör prognoserna till Faktacentralens viktigaste produkter. I slutet av 1920-talet började statistikarbetet bli mer tekniskt i och med att hålkortet för första gången togs med i statistikföringen år 1927. I början av 1930-talet upplevde Statistikkontoret sin första namnändring, då det från och med 1 januari 1931 började heta Helsingfors stads statistika byrå. 

1930-talet utmynnade i Finland i Vinterkriget. Kriget märktes också i Helsingfors och Statistika byrån arbete genom att de viktigaste imageoch äldsta dokumenten i november 1939 evakuerades till sanatoriet i Kiljavanummi. I början av år 1940 inverkade kriget självfallet på kontorets verksamhet på många vis då en stor del av de anställda var ute i krigstjänst eller tjänade som lotta eller inom befolkningsskyddet. Under kriget hemligstämplades kommunalberättelsen för år 1942, för att fienden inte skulle få information om Helsingfors. Också övriga publikationer genomgick censur, varvid en del tabeller ströks. Alla publikationers tryck fördröjdes av bristen på arbetskraft vid boktryckerierna. Statistika byrån deltog också i krigsfadderverksamheten och hade en egen fadderfamilj i Huotari i kommunen Oulainen.

imageEfter krigen inledde Stadsarkivet, som numera ingår i Faktacentralen, sin verksamhet år 1945. Statistika byråns arbetsmängd ökade märkbart i och med den stora kommunsammanslagningen, inkorporeringen, år 1946, då Helsingfors stads markyta mångdubblades.

Vid övergången till 1950-talet blev informationsproduktionen i Helsingfors snabbare. Fr.o.m. 1950 började man nämligen utge inte enbart års- och kvartalsstatistik utan även månadsdito om Helsingfors. Engelskans betydelse vid sidan om de inhemska språken ökade då det främmande språket i publikationerna i och med olympiaåret 1952 ändrades från franska till engelska. Sedan dess har engelskan varit det viktigaste främmande språket i de statistiska utgåvorna.

1960- och -70-talet var en tid av snabb samhälleligt omvandling i Finland. Vid Statistika byrån fortsatte arbetet trots det mest enligt invanda mönster. De stora samhälleliga förändringarna, såsom stadens tillväxt och politiseringen av samhället nådde inte Statistika byrån egentligen i annan bemärkelse än att de fenomen som skulle undersökas och statistikföras ökade. En märkbar förändring i arbetssätten skedde dock år 1960, då man för första gången började använda magnetband vid folkräkningar. En ännu större förändring i arbetsmetoderna kom i slutet av 1960-talet, då ADB:ns tidevarv började. Staden och dess förvaltning behövde allt mera undersökt och statistikförd information, och datorerna mångdubblade statistikföringens snabbhet. Även personalen växte i och med att statistikväsendets betydelse tilltog. Då Statistika byrån år 1961 fyllde 50 hade personalstyrkan redan vuxit från ursprungliga fyra till 53.

På 1970-talet blev den synligaste förändringen i Statistika byråns arbete att med resten av det finländska samhället övergå från sex till fem dagars arbetsvecka. 1970-talet präglades också av att stadsforskningen utvidgades vid sidan om statistikföringen. Tolkande av information fick allt större betydelse.

1980-talet blev informationsförsörjningstänkandets årtionde. De första persondatorerna började användas av personalen år 1983, och informationsproduktionen blev allt snabbare. Samtidigt betonades även informationen områdesvis: första numret av Helsingfors områdesvis utkom år 1982. Sedan dess har den blivit en av Faktacentralens mest efterfrågade och anlitade publikationer. År 1982 blev också det första forskningsprogrammet färdigt. Huvudteman för forskningen var i synnerhet regionekonomin och de unga.

Den 1 juni 1990 sammanslogs Helsingfors stads statistikcentral, som Statistika byrån då hette, med Helsingfors stadsarkiv, och Helsingfors stads faktacentral uppstod i nuvarande form. I samma tider började det internationella samarbetet, i sig ingenting nytt, intensifieras då det samnordiska projektet Nordstat inleddes. Under 1990-talet inleddes även statistik- och forskningssamarbetet med andra närliggande storstäder, dvs. S:t Petersburg, Tallinn, Riga och Vilnius. Huvudteman i Faktacentralens forskning under 1990-talet var den ekonomiska depressionen, som präglade första hälften av årtiondet, segregation och förorter. Typiskt var också att antalet internationella EU-projekt växte.

År 1996 inträdde Faktacentralen i Internets tidsålder i och med att dess första finskspråkiga hemsidor öppnades. Sedan dess har Faktacentralen med allt större pondus erbjudit service på webben. Som exempel öppnades Områdesdatabasen i sin helhet på Internet år 1997. År 2003 öppnades databasen för bibliotekets samlingar, 2008 arkivdatabasen Sinetti och 2009 publicerades en historisk atlas över Helsingfors. Till ämbetsverkets 100-årsjubileum år 2011 lanserades webbtjänsten Helsinki Region Infoshare, som erbjuder ett enkelt sätt att finna och såsom öppen data nyttja offentliga datamaterial från Helsingforsregionen. Hösten 2011 öppnade Faktacentralen en egen Facebookprofil, som blivit en kanal för snabb informering om stadsforskningens senaste publikationer.

imageI och med att informationsmängderna vuxit har Faktacentralens verksamhetsfält märkbart utvidgats och internationaliserats. Verkets vision är att vara med och hålla kvar Helsingfors på kunskapssamhällets vågkam även i fortsättningen. Trots det är dess grundläggande uppgift i hög grad densamma som den var då Statistikkontoret grundades: Faktacentralens uppgift har varit och är alltfort att framför allt ta reda på hurdana levnadsförhållandena är i Helsingfors, så att dessa kan utvecklas och förbättras.

– Tero Lahti