200 år i Helsingfors

Helsingfors 1812–2012

Helsingfors hade fram till början av 1800-talet utvecklats till Sveriges i ordningen fjärde viktigaste importhamn efter Stockholm, Gävle och Göteborg. Staden hade också vuxit till ett betydande militärt centrum. Fästningen Sveaborg var hemmahamn för Sveriges kustflotta. I staden, i Sveaborgs fästning och i stadens övriga garnisoner uppgick folkmängden sammanlagt till inemot 8 000 personer. Invånarantalet i Åbo var cirka 10 000.

Kriget mellan Sverige och Ryssland, det s.k. finska kriget, utspelade sig på finländsk mark åren 1808-1809. Ryska trupper ockuperade Helsingfors den 2.3.1808. Sveaborg kapitulerade efter belägring utan strid den 8.5.1808.

Helsingfors brann torsdagen den 17.11.1808. Denna Helsingfors sista stora stadsbrand förstörde en fjärdedel av staden. Branden fick sin början på den av änkefrun Dobbin ägda tomten nummer 8 i östra stadsdelen, i början av nuvarande Alexandersgatan.

Lantdagen i Borgå gick av stapeln den 25.3–19.7.1809. Rysslands kejsare Alexander I avgav Finlands ständer sin regentförsäkran. I fredsfördraget i Fredrikshamn den 17.9.1809 avstod Sveriges konung från sitt rikes östra lanskap, som blev Storfurstendömet Finland. Alexander I är Finlands storfurste åren 1809-1825.

I november grundades Kommittén för finska ärenden, vars samtliga medlemmar förordnades vara finländare. Statssekreterare blev R.H. Rehbinder och kommitténs ordförande G.M. Armfelt. År 1811 grundades de centrala ämbetsverken medicinalkollegiet, poststyrelsen, intendentskontoret samt växel- och lånekontoret. Viborgska guvernementet anslöts till Finland år 1812. Viborg och Karelska näset hade förlorats till Ryssland i Nystadsfreden år 1721.

1812

8.4.1812 Alexander I upphöjer Helsingfors till huvudstad för Storfurstendömet Finland. (läs mer)

1812

Helsingfors nybyggnadskommitté utnämns och Helsingfors förordnas att byggas i enlighet med den 2.4.1812 stadfästa planen. (läs mer)

1812

Finska gardet grundas. Helsingfors är en utpost för Sankt Petersburg. (läs mer)

1819

Regeringskonseljen, sedermera Kejserliga Senaten för Finland och alla centrala ämbetsverk flyttar till Helsingfors.

1820

Fr.o.m. 1820-talet hyr magistraten ut mark längs Åbo landsväg och Tavastvägen för odling, som betesmark samt som industri- och villatomter. (läs mer)

1825 – 1855

Nikolai I är Finlands storfurste.

1826 – 1827

Ulrika Eleonora kyrka på Stortorget d.v.s. nuvarande Senatstorget rivs. Gamla kyrkan byggs. (läs mer)

1827

Kejsaren förordnar att den år 1640 grundlagda Kungliga Akademien förflyttas från Åbo till Helsingfors. (läs mer)

1828

Landshövdingens säte flyttas till Helsingfors. Tavastehus och Nylands län delas i två separata län 1831.

1830

På 1830-talet inleds dräneringen av Gloviken. (läs mer)

1831

Koleraepidemier. (läs mer)

1833

Kejsar Nikolaj I och kejsarinnan Alexandra Feodorovna besöker Helsingfors. (läs mer)

1837

Handelsman Heidenstrauchs hus köps för att fungera som kejserligt palats. Omändringsarbetena blir färdiga 1843. Byggnaden är numera Presidentens slott.

1837

Ångbåtstrafik inleds på rutten Stockholm-Helsingfors-Sankt Petersburg.

1838

Ulrikasborgs havsbad och Brunnshuset öppnas i Brunnsparken, turismen får sin början. (läs mer)

1848

Uruppförandet av sången Vårt Land vid studenternas vårfest på Gumtäckts äng i Majstad. (läs mer)

1852

Nikolajkyrkan, nuvarande Helsingfors domkyrka, invigs.

1853

I Ramstedts maskinverkstad i Hagnäs installeras Helsingfors första ångmaskin, som hade tolv hästkrafter. (läs mer)

1853 – 1856

Krimkriget eller Österländska kriget. Ryssland i krig med Turkiet och dess allierade England och Frankrike.

1855 – 1881

Alexander II är Finlands storfurste. En reformpolitisk era börjar.

1855

En telegrafförbindelse mellan Helsingfors och Sankt Petersburg öppnas.

1860

Det första gasverket grundas och den första gaslampan tänds vid invigningen av Nya Teatern.

1860

Finland får eget myntslag, markens värde är en fjärdedel av silverrubeln.

1861

Man övergår till gaslampor i gatubelysningen. De sista gatlamporna som fungerade med gas avskaffas år 1945.

1862

Finlands första järnväg, Helsingfors-Tavastehus, öppnas.

1863

Storfurstendömet Finlands första regelbundna lantdag arrangeras i Helsingfors. I de helsingforsiska dagstidningarna hälsas den regelbundna lantdagen som ”den nationella frihetens födelsedag”. Finska språket blir jämbördigt med svenskan som ämbetsspråk.

1865

Finska marken binds till silvermyntfot och lösgörs från rubeln.

1867 – 1868

De sista stora hungeråren i Finland. Under hungeråren dör åtta procent av Finlands befolkning.

1868

Uspenskijkatedralen blir färdig.

1868

Ryska Alexandersteatern grundas.

1870

Järnvägen till Sankt Petersburg blir färdig. (läs mer)

1870

Helsingfors har 28 519 invånare – finländare, ryssar, tyskar, balter, polacker, judar och tatarer. (läs mer)

1870

På 1870-talet börjar Helsingfors växa till en storstad. (läs mer)

1872

En finskspråkig teater grundas.

1875

Den nya kommunallagen och Helsingfors stadsfullmäktiges första möte. Som ordförande fungerar senatorn Leo Mechelin.

1876

Industriutställning i Brunnsparken. Utställningen är en diger översikt av Finlands egen industri och likväl dess konst. Kejsarfamiljen kommer för att bekanta sig med utställningen.

1876

Finlands mark binds till guldfot.

1881 – 1894

Alexander III är Finlands storfurste.

1882

En telefoninrättning grundas i Helsingfors.

1882

Finlands första skidtävling går av stapeln från Blekholmen till Gråhara och tillbaka. Vid samma tider hålls den första backhoppningstävlingen i backen bakom Uspenskijkatedralen.

1884

Elektricitetsverket grundas. Staden utvecklas med städerna i Centraleuropa, närmast Tyskland, som förebild. Stadsbekvämligheter såsom gas, vattenledning, elektricitet och offentlig trafik tillägnas snabbt i Helsingfors och i andra stora städer.

1885

6.5.1885 Nationalskalden J.L. Runebergs staty avtäcks i Esplanadparken.

1887

Omnibus Aktiebolaget grundas i Helsingfors och offentlig trafik inleds. (läs mer)

1890

28.8.1890 ”Augustistormen” fäller största delen av träden i Helsingfors, får tak att flyga iväg och förorsakar att Johanneskyrkans byggställningar rasar ner. (läs mer)

1890

12.6.1890 Postmanifestet inleder ryska strävanden till att rikslagar, dvs. sådana finländska lagar som kunde anses beröra hela rikets intressen, inte längre fick stiftas av Finlands lantdag.

1894

Aleksander II:s staty avtäcks på Senatstorget. (läs mer)

1894 – 1917

Nikolaj II är Finlands storfurste.

1899

Februarimanifestet ges. Dess avsikt är att förryska Finland och upphäva autonomin. Nikolaj Bobrikov är generalguvernör. (läs mer)

1900

I skiftet av 1800- och 1900-talen börjar man bygga jugendstaden. (läs mer)

1900

I folkräkningen är de finskspråkiga för första gången i majoritet.

1902

18.4.1902 Kosacker slår med våld ner en demonstration som motsätter sig olagliga värnpliktsuppbåd.

1903

Kustbanan mellan Helsingfors och Karis blir färdig.

1905

Kejsaren återtar genom novembermanifestet sina tidigare förordningar som stridit mot Finlands lag.

1905

Storstrejken. På Senatstorget och Järnvägstorget hålls stora demonstrationer och folksamlingar. Oroligheterna i Ryssland sprider sig till Finland och framförallt till de nuvarande baltiska länderna.

1906

Uppror på Sveaborg och upplopp i Hagnäs. (läs mer)

1906

Mejlans och Majstad inkorporeras med Helsingfors.

1906

Riksdagsreformen. I stället för ståndslantdagens fyra stånd tillträder en enkammarriksdag.

1907

Helsingfors invånarantal överskrider 100 000 personer. Helsingfors är en liten storstad. (läs mer)

1907

Val. För kvinnor och män stadgas allmän och lika rösträtt samt valbarhet i statliga val.

1907

4.9.1907 I Helsingfors inträffar den första bilkollisionen på Järnvägstorget. Chauffören är berusad.

1912

Eliel Saarinens stadsplan. (läs mer)

1912

Fredriksberg, numera Böle, inkorporeras med Helsingfors.

1914 – 1917

Världskriget. (läs mer)

1914

Ett nytt förryskningsprogram för Finland framläggs.

1917

Kejsar Nikolaj II abdikerar. Rysslands provisoriska regering återtar olagligheterna genom marsmanifestet.

1917

6.12.1917 Storhertigdömet Finlands senat proklamerar Finland som en självständig republik. Helsingfors är republikens huvudstad. (läs mer)

1918

26.1.1918 Inbördeskriget bryter ut. Helsingfors är huvudstad för det röda Finland och Vasa är huvudstad för det vita Finland. (läs mer)

1918

12.4.1918 Vid intagningen av Helsingfors befriar tyska hjälptrupper staden. (läs mer)

1918

12.5.1918 Finlands rödgula lejonflagga hissas för första gången på Sveaborg. Det finskspråkiga namnet på Sveaborgs fästning blir Suomenlinna. (läs mer)

1918

16.6.1918 Finlands blåvita korsflagga hissas för första gången på senatens tak.

1918

9.10.1918 Finlands riksdag väljer prins Friedrich Karl av Hessen till Finlands kung. (läs mer)

1919 – 1925

K.J. Ståhlberg är Finlands förste president.

1919

Finlands regeringsform stadfästs, storfurstendömet blir republik.

1920 – 1939

Stadsdelarna Tölö, Vallgård, Kottby och Torkelsbacken byggs. Trähusen ger vika i centrum och i Berghäll. (läs mer)

1920

Finlands Mässa arrangeras för första gången i Helsingfors. Den första inhemska spelfilmen, Ollin oppivuodet (Olles öden och äventyr), har premiär på biografen Bio-Bio.

1920

Finland antas som medlem i Nationernas förbund.

1920

Freden i Dorpat. Republiken Finlands territorium definieras.

1921

Ålandsfrågan. Nationernas förbund avgör saken.

1922

Livsmedelsransoneringen upphör och hyresregleringen avskaffas. Svår bostadsbrist råder i Helsingfors.

1922

14.2.1922 Inrikesminister Heikki Ritavuori mördas på Nervandersgatan i Främre Tölö.

1924

Aero Oy inleder flygningar från Helsingfors till Stockholm och Tallinn.

1925 – 1931

Lauri Kristian Relander är republikens president.

1926

Finlands Rundradio grundas.

1930

Stockmanns nya kontinentala varuhus öppnas. (läs mer)

1930

7.7.1930 Bondemarschen i Helsingfors. Den högerorienterade Lapporörelsen organiserar en 12 000 man stark demonstrationsmarsch till stöd för sina krav.

1930

24.9.1930 Luftskeppet Graf Zeppelin anländer från Tyskland och flyger ovanför Helsingfors.

1931

9.3.1931 Riksdagshuset invigs.

1931 – 1937

P.E. Svinhufvud är republikens president.

1937 – 1940

Kyösti Kallio är republikens president.

1938

Malms flygplats och Olympiastadion invigs. Helsingfors får uppgiften att arrangera de olympiska spelen år 1940 men de inhiberas på grund av kriget.

1939

Tyskland och Ryssland sluter ett fördrag om intressesfärer som gäller också Finland. Denna s.k. Molotov-Ribbentrop-pakt utgår ifrån att Finland och de baltiska länderna tillhör Sovjetunionens intressesfär.

1939

30.11.1939 Sovjetunionen bombar Helsingfors, nästan hundra civilpersoner omkommer. Krigshandlingarna börjar på Karelska näset, också Viborg bombas.

1939 – 1940

30.11.1939–13.3.1940 Vinterkriget. 23 000 soldater och 1 000 civilpersoner mister livet. Moskvafreden sluts. Karelen, Hangö och Salla förloras. Över 400 000 personer måste evakueras från de förlorade områdena.

1940 – 1944

Risto Ryti är Finlands president.

1941 – 1944

Fortsättningskriget. Sovjetunionen bombar Helsingfors under hela kriget. Den värsta förstörelsen inträffar i februari 1944 då det utförs tre storbombningar. (läs mer)

1944

29.9.1944 Porkala arrendeområde evakueras. (läs mer)

1944 – 1947

De allierades kontrollkommission fungerar i Helsingfors under Sovjetunionens ledning.

1944 – 1946

Carl Gustaf Mannerheim är republikens president.

1946

1.1.1946 Helsingfors område femdubblas vid en inkorporering, invånarantalet uppgår redan till 341 563. Det är en tid för återuppbyggnad. (läs mer)

1946 – 1956

Juho Kusti Paasikivi är republikens president.

1947

I Parisfreden förlorar Finland till Sovjetunionen 12 procent av sitt territorium. Av befolkningen mister 11 procent sitt hem. (läs mer)

1950

Helsingfors fyller 400 år.

1952

XV olympiska spelen hålls i Helsingfors. (läs mer)

1952

Finland betalar den sista raten av den 300 miljoner dollar stora krigsskadeståndsersättningen till Sovjetunionen.

1954

Ransoneringskorten tas ur bruk, ransoneringen av kaffe upphör.

1956

Generalstrejken.

1956

Sovjetunionen återlämnar Porkala arrendeområde.

1956 – 1982

Urho Kekkonen är republikens president.

1960

Elementförorter byggs. (läs mer)

1961

Alvar Aaltos centrumplan. (läs mer)

1965

Helsingforsarnas antal överstiger för första gången en halv miljon. Folkmängden börjar minska men snart börjar igen en ny tillväxt som fortfarande pågår. (läs mer)

1967

Helsingfors arbetslöshetsregister har som mest 1 138 personer och samtliga placeras i stadens arbeten.

1975

Helsingfors fungerar som värd för Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen ESSK. (läs mer)

1981

Ett NMT-nät upprättas i Helsingfors.

1982

1.6.1982 Det första skedet av Helsingfors metro, avsnittet Östra centrum-Hagnäs, tas i bruk.

1982 – 1994

Mauno Koivisto är republikens president.

1994 – 2000

Martti Ahtisaari är republikens president.

1995

Finland ansluter sig efter en folkomröstning till Europeiska unionen.

1998

Museet för nutidskonst Kiasma öppnas.

1999

Finland tar i bruk Europeiska unionens gemensamma euro som kontovaluta. Som kontant valuta tas euron i bruk år 2002.

2000

Till republikens president väljs Tarja Halonen. För första gång är en infödd helsingforsare republikens president.

2000

Helsingfors fyller 450 år och är Europas kulturhuvudstad.

2008

Den nya hamnen i Nordsjö tas i bruk. (läs mer)

2009

Delar av Vanda och Sibbo inkorporeras med Helsingfors.

2011

1.9.2011 Musikhuset i Helsingfors öppnas. (läs mer)

2012

Helsingfors är världens designhuvudstad. (läs mer)

2012

8.4.2012 Det 462 år gamla Helsingfors har varit huvudstad i 200 år.