Helsingfors 1812–2012
Helsingfors hade fram till början av 1800-talet utvecklats till Sveriges i ordningen fjärde viktigaste importhamn efter Stockholm, Gävle och Göteborg. Staden hade också vuxit till ett betydande militärt centrum. Fästningen Sveaborg var hemmahamn för Sveriges kustflotta. I staden, i Sveaborgs fästning och i stadens övriga garnisoner uppgick folkmängden sammanlagt till inemot 8 000 personer. Invånarantalet i Åbo var cirka 10 000.
Kriget mellan Sverige och Ryssland, det s.k. finska kriget, utspelade sig på finländsk mark åren 1808-1809. Ryska trupper ockuperade Helsingfors den 2.3.1808. Sveaborg kapitulerade efter belägring utan strid den 8.5.1808.
Helsingfors brann torsdagen den 17.11.1808. Denna Helsingfors sista stora stadsbrand förstörde en fjärdedel av staden. Branden fick sin början på den av änkefrun Dobbin ägda tomten nummer 8 i östra stadsdelen, i början av nuvarande Alexandersgatan.
Lantdagen i Borgå gick av stapeln den 25.3–19.7.1809. Rysslands kejsare Alexander I avgav Finlands ständer sin regentförsäkran. I fredsfördraget i Fredrikshamn den 17.9.1809 avstod Sveriges konung från sitt rikes östra lanskap, som blev Storfurstendömet Finland. Alexander I är Finlands storfurste åren 1809-1825.
I november grundades Kommittén för finska ärenden, vars samtliga medlemmar förordnades vara finländare. Statssekreterare blev R.H. Rehbinder och kommitténs ordförande G.M. Armfelt. År 1811 grundades de centrala ämbetsverken medicinalkollegiet, poststyrelsen, intendentskontoret samt växel- och lånekontoret. Viborgska guvernementet anslöts till Finland år 1812. Viborg och Karelska näset hade förlorats till Ryssland i Nystadsfreden år 1721.
1819
Regeringskonseljen, sedermera Kejserliga Senaten för Finland och alla centrala ämbetsverk flyttar till Helsingfors.
1825 – 1855
Nikolai I är Finlands storfurste.
1826 – 1827
Ulrika Eleonora kyrka på Stortorget d.v.s. nuvarande Senatstorget rivs. Gamla kyrkan byggs. (läs mer)
1828
Landshövdingens säte flyttas till Helsingfors. Tavastehus och Nylands län delas i två separata län 1831.
1837
Handelsman Heidenstrauchs hus köps för att fungera som kejserligt palats. Omändringsarbetena blir färdiga 1843. Byggnaden är numera Presidentens slott.
1837
Ångbåtstrafik inleds på rutten Stockholm-Helsingfors-Sankt Petersburg.
1852
Nikolajkyrkan, nuvarande Helsingfors domkyrka, invigs.
1853 – 1856
Krimkriget eller Österländska kriget. Ryssland i krig med Turkiet och dess allierade England och Frankrike.
1855 – 1881
Alexander II är Finlands storfurste. En reformpolitisk era börjar.
1855
En telegrafförbindelse mellan Helsingfors och Sankt Petersburg öppnas.
1860
Det första gasverket grundas och den första gaslampan tänds vid invigningen av Nya Teatern.
1860
Finland får eget myntslag, markens värde är en fjärdedel av silverrubeln.
1861
Man övergår till gaslampor i gatubelysningen. De sista gatlamporna som fungerade med gas avskaffas år 1945.
1862
Finlands första järnväg, Helsingfors-Tavastehus, öppnas.
1863
Storfurstendömet Finlands första regelbundna lantdag arrangeras i Helsingfors. I de helsingforsiska dagstidningarna hälsas den regelbundna lantdagen som ”den nationella frihetens födelsedag”. Finska språket blir jämbördigt med svenskan som ämbetsspråk.
1865
Finska marken binds till silvermyntfot och lösgörs från rubeln.
1867 – 1868
De sista stora hungeråren i Finland. Under hungeråren dör åtta procent av Finlands befolkning.
1868
Uspenskijkatedralen blir färdig.
1868
Ryska Alexandersteatern grundas.
1872
En finskspråkig teater grundas.
1875
Den nya kommunallagen och Helsingfors stadsfullmäktiges första möte. Som ordförande fungerar senatorn Leo Mechelin.
1876
Industriutställning i Brunnsparken. Utställningen är en diger översikt av Finlands egen industri och likväl dess konst. Kejsarfamiljen kommer för att bekanta sig med utställningen.
1876
Finlands mark binds till guldfot.
1881 – 1894
Alexander III är Finlands storfurste.
1882
En telefoninrättning grundas i Helsingfors.
1882
Finlands första skidtävling går av stapeln från Blekholmen till Gråhara och tillbaka. Vid samma tider hålls den första backhoppningstävlingen i backen bakom Uspenskijkatedralen.
1884
Elektricitetsverket grundas. Staden utvecklas med städerna i Centraleuropa, närmast Tyskland, som förebild. Stadsbekvämligheter såsom gas, vattenledning, elektricitet och offentlig trafik tillägnas snabbt i Helsingfors och i andra stora städer.
1885
6.5.1885 Nationalskalden J.L. Runebergs staty avtäcks i Esplanadparken.
1890
12.6.1890 Postmanifestet inleder ryska strävanden till att rikslagar, dvs. sådana finländska lagar som kunde anses beröra hela rikets intressen, inte längre fick stiftas av Finlands lantdag.
1894 – 1917
Nikolaj II är Finlands storfurste.
1900
I folkräkningen är de finskspråkiga för första gången i majoritet.
1902
18.4.1902 Kosacker slår med våld ner en demonstration som motsätter sig olagliga värnpliktsuppbåd.
1903
Kustbanan mellan Helsingfors och Karis blir färdig.
1905
Kejsaren återtar genom novembermanifestet sina tidigare förordningar som stridit mot Finlands lag.
1905
Storstrejken. På Senatstorget och Järnvägstorget hålls stora demonstrationer och folksamlingar. Oroligheterna i Ryssland sprider sig till Finland och framförallt till de nuvarande baltiska länderna.
1906
Mejlans och Majstad inkorporeras med Helsingfors.
1906
Riksdagsreformen. I stället för ståndslantdagens fyra stånd tillträder en enkammarriksdag.
1907
Val. För kvinnor och män stadgas allmän och lika rösträtt samt valbarhet i statliga val.
1907
4.9.1907 I Helsingfors inträffar den första bilkollisionen på Järnvägstorget. Chauffören är berusad.
1912
Fredriksberg, numera Böle, inkorporeras med Helsingfors.
1914 – 1917
Världskriget. (läs mer)
1914
Ett nytt förryskningsprogram för Finland framläggs.
1917
Kejsar Nikolaj II abdikerar. Rysslands provisoriska regering återtar olagligheterna genom marsmanifestet.
1918
16.6.1918 Finlands blåvita korsflagga hissas för första gången på senatens tak.
1919 – 1925
K.J. Ståhlberg är Finlands förste president.
1919
Finlands regeringsform stadfästs, storfurstendömet blir republik.
1920 – 1939
Stadsdelarna Tölö, Vallgård, Kottby och Torkelsbacken byggs. Trähusen ger vika i centrum och i Berghäll. (läs mer)
1920
Finlands Mässa arrangeras för första gången i Helsingfors. Den första inhemska spelfilmen, Ollin oppivuodet (Olles öden och äventyr), har premiär på biografen Bio-Bio.
1920
Finland antas som medlem i Nationernas förbund.
1920
Freden i Dorpat. Republiken Finlands territorium definieras.
1921
Ålandsfrågan. Nationernas förbund avgör saken.
1922
Livsmedelsransoneringen upphör och hyresregleringen avskaffas. Svår bostadsbrist råder i Helsingfors.
1922
14.2.1922 Inrikesminister Heikki Ritavuori mördas på Nervandersgatan i Främre Tölö.
1924
Aero Oy inleder flygningar från Helsingfors till Stockholm och Tallinn.
1925 – 1931
Lauri Kristian Relander är republikens president.
1926
Finlands Rundradio grundas.
1930
7.7.1930 Bondemarschen i Helsingfors. Den högerorienterade Lapporörelsen organiserar en 12 000 man stark demonstrationsmarsch till stöd för sina krav.
1930
24.9.1930 Luftskeppet Graf Zeppelin anländer från Tyskland och flyger ovanför Helsingfors.
1931
9.3.1931 Riksdagshuset invigs.
1931 – 1937
P.E. Svinhufvud är republikens president.
1937 – 1940
Kyösti Kallio är republikens president.
1938
Malms flygplats och Olympiastadion invigs. Helsingfors får uppgiften att arrangera de olympiska spelen år 1940 men de inhiberas på grund av kriget.
1939
Tyskland och Ryssland sluter ett fördrag om intressesfärer som gäller också Finland. Denna s.k. Molotov-Ribbentrop-pakt utgår ifrån att Finland och de baltiska länderna tillhör Sovjetunionens intressesfär.
1939
30.11.1939 Sovjetunionen bombar Helsingfors, nästan hundra civilpersoner omkommer. Krigshandlingarna börjar på Karelska näset, också Viborg bombas.
1939 – 1940
30.11.1939–13.3.1940 Vinterkriget. 23 000 soldater och 1 000 civilpersoner mister livet. Moskvafreden sluts. Karelen, Hangö och Salla förloras. Över 400 000 personer måste evakueras från de förlorade områdena.
1940 – 1944
Risto Ryti är Finlands president.
1941 – 1944
Fortsättningskriget. Sovjetunionen bombar Helsingfors under hela kriget. Den värsta förstörelsen inträffar i februari 1944 då det utförs tre storbombningar. (läs mer)
1944 – 1947
De allierades kontrollkommission fungerar i Helsingfors under Sovjetunionens ledning.
1944 – 1946
Carl Gustaf Mannerheim är republikens president.
1946 – 1956
Juho Kusti Paasikivi är republikens president.
1950
Helsingfors fyller 400 år.
1952
Finland betalar den sista raten av den 300 miljoner dollar stora krigsskadeståndsersättningen till Sovjetunionen.
1954
Ransoneringskorten tas ur bruk, ransoneringen av kaffe upphör.
1956
Generalstrejken.
1956
Sovjetunionen återlämnar Porkala arrendeområde.
1956 – 1982
Urho Kekkonen är republikens president.
1967
Helsingfors arbetslöshetsregister har som mest 1 138 personer och samtliga placeras i stadens arbeten.
1981
Ett NMT-nät upprättas i Helsingfors.
1982
1.6.1982 Det första skedet av Helsingfors metro, avsnittet Östra centrum-Hagnäs, tas i bruk.
1982 – 1994
Mauno Koivisto är republikens president.
1994 – 2000
Martti Ahtisaari är republikens president.
1995
Finland ansluter sig efter en folkomröstning till Europeiska unionen.
1998
Museet för nutidskonst Kiasma öppnas.
1999
Finland tar i bruk Europeiska unionens gemensamma euro som kontovaluta. Som kontant valuta tas euron i bruk år 2002.
2000
Till republikens president väljs Tarja Halonen. För första gång är en infödd helsingforsare republikens president.
2000
Helsingfors fyller 450 år och är Europas kulturhuvudstad.
2009
Delar av Vanda och Sibbo inkorporeras med Helsingfors.
2012
8.4.2012 Det 462 år gamla Helsingfors har varit huvudstad i 200 år.