250 år sedan huvudstadens visionär föddes

Den 28.8.2012 har det gått 250 år sedan födelsen av statsrådet och senatorn Johan Albrecht Ehrenström, den verklige skaparen av det till huvudstad upphöjda Helsingfors stadsplan.

imageEhrenström var en central person då Helsingfors anbefalldes till huvudstad och då den nya huvudstaden planerades för 200 år sedan. Under den svenska tiden hade både Ehrenström och den andre nyckelfiguren i Helsingfors huvudstadsprojekt Gustav Mauritz Armfelt hört till kung Gustav III:s favoriter.

Johan Albrecht Ehrenström föddes i Helsingfors den 28.8.1762. Efter militärutbildning övergick han till Stockholm men återvände år 1811 till Helsingfors efter Finska kriget.

Ehrenström fungerade under imageden ryska tiden bland annat som senator, men han är framförallt känd som visionär och planerare av Finlands huvudstad. Han påverkade i egenskap av ordförande för Nybyggnadskommittén för Helsingfors på linjedragningarna inom Helsingfors stadsplanering och på stadens byggande, och han hade en viktig betydelse också på Helsingfors upphöjning till huvudstad för 200 år sedan. Kejsar Alexander I av Ryssland gav i april 1812 påbud om att Helsingfors skulle upphöjas till huvudstad för Storfurstendömet Finland och staden skulle nybyggas i enlighet med en stadsplan som hade utarbetats av Ehrenström.

Gustavianska byggare av huvudstaden

imageKejsar Alexander I gjorde Finland som Ryssland hade erövrat av Sverige till ett autonomt storfurstendöme år 1809. Frågan om storfurstendömets huvudstad var öppen ännu några år efter detta. I Helsingfors fungerade en återuppbyggnadskommitté efter eldsvådan år 1808, och dess ordförande, landshövdingen för Nylands och Tavastehus län Gustav Fredrik Stjernvall drev ivrigt Helsingfors till huvudstad. På Stjernvalls befallning utarbetade löjtnanten Anders Kocke ett förslag till stadsplan för den nya staden.

Ehrenström, som år 1811 flyttat till Helsingfors, utvecklade tanken om att Helsingfors skulle beordras till huvudstad tillsammans med sin gamle gustavianske vän, den nu i Sankt Petersburg verkande ordföranden för Kommittén för finska ärenden, Gustav Mauritz Armfelt. På Armfelts förslag utsågs Ehrenström i mars 1812 till ny ordförande för Nybyggnadskommittén för Helsingfors. Därefter uppgjorde Ehrenström på Armfelts begäran en egen version av Kockes stadsplaneförslag, och den godkändes av kejsaren tillsammans med huvudstadsbeslutet den 8 april (27.3.1812 enligt den i Ryssland använda julianska kalendern).

Som en följd av kejsarens byggbefallning hade Ehrenström tämligen fria händer som planerare. Huvudstaden fick breda gator och ett stort torg. Gamla byggnader och bergsknallar samt andra terränghinder avlägsnades i samband med att Ehrenströms plan började förverkligas. I enlighet med stadsplanen planerade den i Berlin födde arkitekten Carl Ludvig Engel Helsingfors historiska centrum, det vill säga Senatstorget och monumentalbyggnaderna i dess omgivning.

Från Sveriges hov till planerare av Helsingfors

I Kommittén för finska ärenden hade den inflytelserike Armfelt och Ehrenström en gemensam historia i den svenska kungen Gustav III:s hov. Båda hade hört till Gustav III:s favoriter, men Ehrenström avgick från sin tjänst efter mordet på kungen år 1792. Följande år fängslades och dömdes Ehrenström och Armfelt samt översten Johan Fredrik Aminoff och Armfelts älskade Magdalena Rudenschöld för delaktighet i ”Armfelts sammansvärjning”, det vill säga för politisk intrigering, vars mål påstods vara att åsidosätta förmyndarregeringen. Dödsdomen ändrades på avrättningsplatsen till livstids fängelse och senare benådades de helt. Också adelstitlarna återbördades, men Ehrenström kom aldrig i åtnjutande av den nye kungen, Gustav IV Adolfs gunst.

Ehrenström erbjöds diplomatuppdrag i Sankt Petersburg och Wien, men inte ens den år 1809 beviljade regeringsrådstiteln medförde några offentliga uppgifter för honom. Flyttningen till Finland och Helsingfors år 1811 var alltså för den tidigare förvaltningsmannen inom hovet en synnerligen lämplig lösning. Som planerare kunde han använda sig till godo av de terrängritningar som han hade skaffat under sin militärbana.

Ehrenström verkade som ordförande för Nybyggnadskommittén för Helsingfors fram till år 1825 och var medlem av senaten åren 1820-1825. Därefter bodde han i Helsingfors som en ansedd seniormedborgare och dog den 15.4.1847. Ehrenströms memoarer har uppbevarats i Uppsala universitets bibliotek.

Minnet av Ehrenström i nuvarande Helsingfors

I Helsingfors har man till äran av Ehrenström namngivit två gator: Ehrenströmsvägen och Albertsgatan. I stenmuren intill terrassen vid nationalbiblioteket på Universitetsgatan finns en år 1941 avtäckt relief av Felix Nylund med följande text:

”J. A. Ehrenström 28.8.1762 – 15.4.1847 C.J.L. Engel 3.7.1776 – 14.5.1840. Dessa män skapade Helsingfors monumentala centrum.”

Om Ehrenström berättar därtill en minnesplakett i hörnet av Fabiansgatan 13 och Södra Magasinsgatan, där Ehrenström bodde som hyresgäst i Rosenkampffska huset.